Kort efter att bebisen kommit till världen söker den bröstet och börjar suga. Och det är inte så konstigt, för träningen har börjat redan i magen. Vikten av att suga ser man även i studier av för tidigt födda barn. Här förklarar MAM-experten professor Reinhold Kerbl, överläkare för pediatrikavdelningen på regionsjukhuset i Hochsteiermark (Österrike) hur sugbehovet fungerar.
Redan från runt den 14:e graviditetsveckan börjar det: Med lite tur kan man se fostret suga på sina fingrar vid ultraljudet. Det handlar inte bara om avslappning utan är även en förberedelse inför näringsintag efter födseln.
Studier har visat att förtidigt födda som får sondnäring och samtidigt uppmuntras av sina föräldrar att suga på fingrar eller napp sedan tidigare kan inta näring oralt och lämna sjukhuset.
Man skiljer på olika typer av sugande: ”Dels finns det sugande för att inta näring, dels finns det även ’non-nutritive’ eller icke-näringsgivande sugande”, förklarar professor Reinhold Kerbl. Bebisar föds med ett stort sugbehov. Sugreflexen gör att bebisen börjar suga på bröstet, fingret eller nappen så fort de rör vid munnen. Sugandet är också en av de viktigaste avslappningsmekanismerna som ett barn har. För att tillfredsställa det stora sugbehovet är det möjligt och klokt att använda en napp bekräftar pediatrikern.
En napp erbjuder många fördelar: Den ser till exempel till att bebisen kan slappna av, särskilt under perioder där den är orolig. Studier visar också att nappen utan problem går att kombinera med amning. Hur länge amningen pågår påverkas inte av nappen. Eftersom nappen även kan bidra till en minskad risk för plötslig spädbarnsdöd rekommenderas användningen hos spädbarn av författarna till studien.
Eftersom det icke näringsgivande sugandet är en bra lugnande mekanism använder sig många sjukhus av napp för smärtlindring. Vid vissa ingrepp kan nappen hjälpa till att lindra obehagliga och smärtsamma upplevelser, vilket vetenskapliga studier har bevisat.2 Denna effekt har man sett även hos för tidigt födda.
I vardagen kan en napp se till att bebisar lättare lugnar sig i stressiga situationer eller vid smärta, till exempel kolik. Några få barn accepterar däremot inte nappen. Då ska man heller inte tvinga dem att ta den. Professor Reinhold Kerbl rekommenderar dessutom: ”När bebisen tappar nappen i sömnen ska den inte stoppas tillbaka i munnen.”
”Sugbehovet under det första året är starkt och bröstet och anatomiskt korrekta nappar är lämpliga för att tillgodose detta behov.”
(Prof. Reinhold Kerbl)
Under det andra året avtar sugbehovet långsamt. Bebisen intresserar sig alltmer för fast näring, som den nu även kan bita i med sina första tänder. För att stötta språkutvecklingen är det också viktigt att barnet använder nappen mer sällan. Amningen kan fortsätta utan problem så länge mamman och barnet vill, men nu är det dags att sakta börja vänja av barnet med nappen. Runt 3- årsåldern bör barnet ha slutat med nappen för att tänder och käkar ska utvecklas normalt.
WHO rekommenderar uttryckligen att amma efter behov, börja med smakportioner vid 6 månaders ålder och att komplettera med amning upp till 2 års ålder eller längre. Genom att ha granskat olika kulturer antar antropologer att barn själva börjar vänja sig av med amningen vid 3–4 års ålder. Begreppet ”långtidsamning” verkar därför vara ett kulturellt präglat begrepp, snarare än att ha någon biologisk relevans.
Utöver bröstet är det bara en anatomiskt korrekt napp som stödjer en hälsosam utveckling: den karaktäriseras framför allt av en tunn sugdelshals och en symmetrisk sugdel. Nappar av hög kvalitet är dessutom inte bara bättre för käk- och tandutvecklingen, utan är även av kvalitetskontrollerat material.
MAM-experten har ännu ett råd: Nappen är bättre än tummen! Studier har visat att särskilt barn som suger på fingrarna efter 4 års ålder fortsätter med den här vanan, vilket kan leda till tand- och käkproblem
Photo: Shutterstock
Källor:
Harding, C. (2009). An evaluation of the benefits of non-nutritive sucking for premature infants as described in the literature. Archives of Disease in Childhood, 94(8), 636-640
Carbajal R, Chauvet X, Couderc S, Olivier-Martin M. Randomised trial of analgesic effects of sucrose, glucose, and pacifiers in term neonates. BMJ 1999; 319: 1393-1397.