Premature baby in an incubator in hospital

Att få barn som nyblivna föräldrar

Prematura barn: För tidigt född

Vad är annorlunda för föräldrar till förtidigt födda barn?


Du hade ju bilden klar för dig: en rosig bebis i famnen, lyckliga familjen och hemma igen efter högst ett par dagar. Precis som för alla andra. Men det blev inte så. Hur hanterar man att bebisen kommer alldeles för tidigt? Och vilka är utmaningarna? 

Vad är ett prematurt barn?

Enligt WHO:s definition är barn som är födda före den 37:e graviditetsveckan prematura barn. Man skiljer också på vilken graviditetsvecka bebisen föds i:

  • Före GV 28: Extrem prematur födsel
  • GV 28 till 32: Tidig prematur födsel
  • GV 32 till 37: Se prematur födsel

Tack vare dagens medicinska möjligheter finns det redan från den 24:e graviditetsveckan goda chanser att överleva.

Risken för bestående skador på hjärna och/eller organ är emellertid större ju tidigare barnet föds och ju lägre födelsevikten är. För att skydda barnet förlöses prematura barn (så långt det är möjligt) med kejsarsnitt.



Vilka problem måste för tidigt födda barn kämpa med?

  • Eftersom lungorna inte är mogna behöver för tidigt födda barn oftast hjälp att andas.
  • En vanlig komplikation är ”andnödssyndrom”. Om det är möjligt får mamman en spruta kortison före förlossningen för att lungorna ska mogna fortare.
  • De förtidigt födda är väldigt känsliga för infektioner eftersom immunsystemet ännu inte är färdigt. Normalt ofarliga bakterier kan bli livshotande.
  • Beroende på ”mognadsgraden” hos den förtidigt födda bebisen är vissa organ eller organsystem inte helt funktionsdugliga.
  • För att skydda dem ligger prematura barn ofta i kuvöser där temperatur och luftfuktighet hålls konstant och så att bakterier hålls borta.
  • Ibland är det även nödvändigt att ge dem sondmatning.

Vad är utmaningen för föräldrarna?

De flesta föräldrar till prematura barn lever i ständig oro för sin bebis. Beroende på hur stora medicinska ingrepp som måste göras kan till och med blotta anblicken av barnet vara smärtsam. Möjligheten till anknytning kan därför bli väldigt svår – även om kroppskontakt alltid är något som utifrån möjlighet uppmuntras, eftersom den även kan bidra till barnets utveckling. 

Vissa föräldrar blir tvungna att under flera veckor pendla mellan sjukhuset och hemmet eller tidvis bo på sjukhuset. En normal vardag eller arbete är helt eller nästan omöjlig. I ännu högre grad än hos andra nyblivna föräldrar handlar allt om bebisen och dess hälsa.



För föräldrar till prematura barn är det mycket som är annorlunda:

  • En återhämtningsfas efter födseln med gos, amning och att lära känna varandra faller bort.
  • Man lever i ett ständigt nödläge som kan vara väldigt påfrestande både psykiskt och fysiskt.
  • Det kan även vara svårt att ständigt behöva skiljas från bebisen.
  • Besök är inte eller bara möjliga i begränsad omfattning, det går inte att visa upp bebisen för familj och vänner eller att ta promenader.
  • I stället för att träffa familj och vänner träffar man främst läkare, sjuksköterskor och undersköterskor.
  • I stället för mobiler hänger det bildskärmar över sängen.
  • Mammor till prematura barn måste på konstgjord väg få i gång mjölkproduktionen, för det gäller mer än vanligen: bröstmjölk är det bästa för barnet. Många mammor till prematura barn tillbringar alltså väldigt mycket tid med en bröstpump. Det är jobbigt, men det lönar sig, eftersom mjölken innehåller värdefulla antikroppar som hjälper bebisens immunsystem.

Close up, mother lovingly holding baby's hand
 

Hur kan man stötta föräldrar till förtidigt födda barn?

Först och främst är det bra att tänka på hur man pratar. Att säga saker som ”Jag känner en som föddes för tidigt och idag är helt normal” kan vara problematiskt. Ingen vet vad som kommer att hända. Föräldrarna har kanske många månader med långvariga behandlingar att vänta sig. Och vad är egentligen ”normal”?


Bättre än att komma med välmenande råd är att bara lyssna.

I stället för att ställa nyfikna frågor om hur barnet mår kanske man först ska fråga hur föräldrarna mår. Även om det kan vara svårt att leva sig in i situationen så kan man alltid lyssna.

Människor är olika, en del behöver lugn och ro, andra vill få något annat att tänka på. Om du är osäker på hur du kan hjälpa till kan du fråga försiktigt.


Är livet hemma som för andra föräldrar?

Hur livet efter sjukhuset fortskrider beror väldigt mycket på hur barnet mår, samt eventuell nedsättning. Förtidigt födda barn går oftare och under lång tid på kontroller, eftersom till exempel inlärningssvårigheter först visar sig senare.

Men det finns ett ljus i tunneln: Tack vare dagens medicinska möjligheter utvecklas många förtidigt födda barn till pigga, friska barn där det inte går att se att de hade en besvärlig start. Och även föräldrarnas bekymmersrynkor övergår ofta med tiden till skrattrynkor.

Photos: Unsplash, Shutterstock

Källor: https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/preterm-birth