Scientific Article

Det krävs en by – varför interprofessionellt samarbete förbättrar barns hälsa

Rebecca Slayton, DDS, PhD


Barns behov av hälsovård är dynamiska och föränderliga. Barn är dessutom beroende av andra för omvårdnad och för att avgöra när omvårdnad behövs. De här behoven kan troligtvis inte tillgodoses av en enskild individ eller enhet. Begreppet ”teambaserad omvårdnad” avser bemötandet av barns alla komplexa behov genom att engagera alla de individer som har kontakt med barnen .1

Samarbete och kommunikation mellan hälso- och sjukvårdspersonal blir allt vanligare i och med att hälso- och sjukvårdsutbildningarna har anammat interprofessionell utbildning som en nödvändig komponent i utbildningen av läkare, tandläkare, socialarbetare, sjuksköterskor, barnmorskor och farmaceuter.

Även om tandkaries betraktas som en sjukdom som behandlas av tandläkare så har riskfaktorerna följder som övervikt, fetma, diabetes och allmän hälsa. Det gör att tandkaries är relevant för all hälso- och sjukvårdspersonal. Tandkaries är den vanligaste kroniska sjukdomen i barndomen och även den som i högst grad kan förebyggas. En av de viktigaste förebyggande åtgärderna är att utbilda föräldrar om matvanor, munhygien, användning av fluor och andra riskfaktorer redan vid låg ålder. Det finns starka bevis för att tidiga besök hos tandläkaren är effektivt som ett sätt att identifiera barn i riskgruppen, upprätta en kontakt med tandvården och förebygga karies. 2,3

American Academy of Pediatric Dentistry4, American Dental Association och American Academy of Pediatrics5 i USA rekommenderar alla att barn bör få sin första tandundersökning så fort den första tanden kommer och som senast vid ett års ålder. Det är emellertid endast en liten andel barn som uppfyller den här rekommendationen. I en nationell enkätundersökning som genomfördes av AAPD såg man att 74 procent av föräldrarna inte tar sitt barn till tandläkaren före ett års ålder.6 I USA träffar läkare och sjuksköterskor små barn för undersökningar och vaccinationer åtminstone 13 gånger innan barnen fyller 3 år. De har därmed möjlighet att bedöma risken för karies och tillhandahålla preventiva åtgärder, inklusive fluorlack.

En kursplan för munhälsa har nyligen tagits fram för hälso- och sjukvårdspersonal som inte arbetar inom tandvården (7) (www.smilesforlifeoralhealth.org ). Här får läkare och sjuksköterskor den kunskap som behövs för att bedöma karies, applicera fluorlack och undervisa i munhälsa.7 I USA kan de här hälso- och sjukvårdsinstanserna i de flesta fall få ersättning för den här tjänsten för barn under 6 år.8 När sjukdomsindikationer identifieras remitteras barnet till en allmän- eller barntandläkare för att upprätta vård och hantera deras kariesskador. En annan studie på senare tid visar belägg för nyttan att starta preventivt arbete redan under graviditeten.9 I en grupp fick gravida kvinnor tandvård i kombination med intervjuer för bedömning av motivationen, fluorlack för det lilla barnet och förberedande vägledning. Den andra gruppen fick samma intervention, men med början först när barnet var 2 eller 3 år. Vid en uppföljning 3 år senare hade gruppen med tidig intervention mindre tandkaries än gruppen med senare intervention. Detta ger belägg för preventivt arbete för munhälsa av familjeläkare, barnmorskor och allmäntandläkare som är i en position där de träffar och behandlar gravida kvinnor. Studien visar också hur viktigt det är att omvårdnad av barnen och upprättandet av kontakt med tandvården görs på ett tidigt stadium.9

Det är oerhört viktigt att all hälso- och sjukvårdspersonal som har kontakt med små barn och deras familjer är medvetna om de faktorer som bidrar till god tand- och allmänhälsa, bland annat en sund diet, begränsad användning av tillsatt socker i mat och dryck, praktisk munhygien och de förebyggande effekterna av utvärtes bruk av fluor.

Rebecca Slayton, DDS, PhD

pediatrisk tandläkare

Rebecca Slayton, DDS, PhD. Certifierad barntandläkare, professor emerita på University of Washington School of Dentistry. Konsult åt American Academy of Pediatric Dentistry och American Dental Association. En av redaktörerna av textboken ”Early Childhood Oral Health”.

1Katkin JP, Kressly SJ, Edwards AR, Perrin JM, Kraft CA, Richerson JE, Tieder JS, Wall L. Task force on pediatric practice change. Guiding Principles for Team-Based Pediatric Care. Pediatrics. 2017;140(2). pii:e20171489.
2American Academy of Pediatric Dentistry. Policy on the Dental Home. Pediatr Dent. 2018-19; 40(6):29-30. 
3Nowak AJ, Casamassimo PS, Scott J, Moulton R. Do early dental visits reduce treatment and treatment costs for children? Pediatr Dent 2014;36(7):489-93. 
4American Academy of Pediatric Dentistry. Perinatal and infant oral healthcare. Pediatr Dent. 2018-19; 40(6):216-220. www.aapd.org/research/oral-health-policies--recommendations/perinatal-and-infant-oral-health-care/ 
5Hale KJ, American Academy of Pediatrics Section on Pediatric Dentistry. Oral health risk assessment timing and establishment of the dental home. Pediatrics. 2003;111(5 Pt 1):1113-6. 
6Hill BJ, Meyer BD, Baker SD, et al. State of Little Teeth Report. 2nd ed. Chicago, IL: Pediatric Oral Health Research and Policy Center, American Academy of Pediatric Dentistry; 2019. 
7Society of Teachers of Family Medicine. Douglass A, ed. Smiles for Life: a national oral health curriculum for family medicine. www.smilesforlifeoralhealth.org 
8AAP Division of Healthcare Finance. Fluoride varnish application by pediatricians should be paid with no cost-sharing. AAP News. September 6, 2016. www.aappublications.org/news/2016/09/06/PPAAC090616 
9Jamieson LM, Smithers LG, Hedges J, Aldis J, Mills H, Kapellas K, Lawrence HP, Broughton JR, Ju X. Follow-up of an Intervention to Reduce Dental Caries in Indigenous Australian Children: A Secondary Analysis of a Randomized Clinical Trial. JAMA Netw Open. 2019; 1:2(3):e190648.