Att ägna munhälsan extra uppmärksamhet är avgörande för att främja en övergripande god hälsa, välmående och en god livskvalitet.1 Med detta i åtanke bör barntandvården kopplas samman med åtgärder riktade mot vård av nyfödda och för tidigt födda barn i syfte att främja en god munhälsa och detta bör fortsätta under hela barn- och ungdomsåren.
Tuggsystemet hos en nyfödd är exakt utformat för att suga och svälja samtidigt som babyn andas nasalt, vilket stöder amning och övergripande tillväxt och utveckling.2 I enlighet med WHO:s riktlinjer har det konstaterats att enbart amning under en period av sex månader och att därefter fortsätta amma fram till två års ålder (eller äldre) tillsammans med en kompletterande och balanserad kost, i linje med barnläkares vägledning, ger ett naturligt och optimalt scenario för att stimulera harmonisk kraniofacial tillväxt och utveckling. Detta har positiva återverkningar vid senare stadier i livet.3,4 Förutsatt att det är ett genomförbart alternativ för mamma och barn bör amning som en exklusiv form av matning för nyfödda därför uppmuntras och förespråkas. Det är dock möjligt att förändringar i pre-, peri- eller postnatalperioden kan inträffa med återverkningar för munhålan, vilket hindrar eller förhindrar munhålans funktion och amning, eller kan få föräldrar att tvivla på denna funktion.5,6,7,8 Denna kontext understryker vikten av professionella tandvårdskonsultationer i neonatalfasen för snabb diagnos, vilket leder till kontroll eller till och med till omedelbar tvärvetenskaplig tandbehandling.9 Detta sätter i sin tur fokus på munhälsa från tidig ålder tillsammans med lämplig barntillväxt och utveckling.
Förändringar eller dysfunktion i det orofaciala komplexet kan uppstå på grund av berövande av den naturliga och grundläggande möjligheten till intrauterin tillväxt och utveckling, vilket sker vid prematuritet. Detta leder till fysiologisk omognad och neurologiska tillstånd eller komplikationer samt sjuklighet strax efter födseln. Det är värt att nämna att det även kan finnas andra komplexa faktorer som påverkar vid prematuritet, däribland medfödda kraniofaciala förändringar, muskelhypotoni och orofaciala asymmetrier. Dessutom kan vissa neonatala sjukligheter, under en sjukhusvistelse på en neonatal intensivvårdsavdelning, kräva användning av orala apparater, såsom invasiv mekanisk ventilation eller orogastriska rör. Även skadliga orala vanor eller olämplig huvud- eller nackställning i kuvös kan återspeglas i förändringar i tillväxt och utveckling av strukturerna i det kraniofaciala komplexet, då beteende- och miljörelaterade faktorer kan påverka processen då dessa strukturer och deras funktion uppstår.10,11,12,13,14,15
Flera studier beskriver hur prematuritet kan öka risken för maxillar palatal atresi, variationer i muskeltonus och orofacial motorik, samt risken för bristande kvalitet på sugning, sväljning och nasal andning, vilket leder till framtida återverkningar för munhälsan, som t.ex. malocklusion. Dessutom visar studier på variationer i dental emaljbildning, såsom hypoplasi (kvantitativ defekt) och hypomineralisering (kvalitativ defekt), vilket resulterar i känslighet, tandfrakturer, tandkaries och estetisk försämring i barnets leende.16,17,18,19,20
I denna kontext rekommenderar Ruiz et al. (2021) att barntandläkare bör ingå i hälso- och sjukvårdsteamet som arbetar med för tidigt födda och fullgångna nyfödda, i syfte att främja god munhälsa och tillräcklig orofacial tillväxt och utveckling. Dessa författare beskriver ett protokoll för en optimal neonatal tandundersökning som ska utföras efter lämplig identifiering, detaljerad anamnes och en grundlig och fullständig undersökning av den nyfödda, med dental vikt på utvärderingen av huvud, nacke, ansikte, käkledernas rörelse, och alla strukturer och funktioner i munhålan. De betonar att sådana tandundersökningar måste följa rutiner som respekterar alla biosäkerhetsriktlinjer och måste utföras på ett icke-invasivt sätt med en mjuk, finkänslig och precis beröring, samt minimal orofacial påverkan. Dessutom trycker de på fördelarna med att börja kontrollera ocklusionen, förhållandet mellan överkäken och underkäken samt tillväxten och utvecklingen av de andra tuggsystemstrukturerna, inriktade på åtgärder som stimulerar framtida uppnående av en balanserad och funktionell ocklusion i mjölktänderna med harmoni i ansiktet. När det gäller dessa tvärvetenskapliga åtgärder är familjestöd, förståelse och motivation avgörande när det kommer till att följa en livsstil som främjar barns munhälsa. Detta uppnås genom att få proaktiva råd om ämnen som:
så att barntandkonsultationer görs regelbundet under barn- och ungdomsåren.
1 World Health Organization. Oral health [Internet]. 15 March 2022 [retrieved on April 28 2022 from Oral health (who.int)
2 World Health Organization. (2019). Ending childhood dental caries: WHO implementation manual. World Health Organization. https://apps.who.int/iris/handle/10665/330643. License: CC BY-NC-SA 3.0 IGO.
3 Boronat-Catalá M, Montiel-Company JM, Bellot-Arcís C, Almerich-Silla JM, Catalá-Pizarro M. Association between duration of breastfeeding and malocclusions in primary and mixed dentition: a systematic review and meta-analysis. Sci Rep. 2017 Jul 11;7(1):5048.
4 de Oliveira AJ, Duarte DA, Diniz MB. Oral Anomalies In Newborns: An Observational Cross-Sectional Study. J Dent Child (Chic). 2019 May 15;86(2):75-80.
5 Patil S, Rao RS, Majumdar B, Jafer M, Maralingannavar M, Sukumaran A. Oral Lesions in Neonates. Int J Clin Pediatr Dent. 2016;9(2):131-138.
6 Brogårdh-Roth S. The preterm child in dentistry. Behavioural aspects and oral health. Swed Dent J Suppl. 2010;(208):11-85.
7 Tsang AK. The Special Needs of Preterm Children - An Oral Health Perspective. Dent Clin North Am. 2016 Jul;60(3):737-56.
8 Wang Y, Briere CE, Xu W, Cong X. Factors Affecting Breastfeeding Outcomes at Six Months in Preterm Infants. J Hum Lact. 2019 Feb;35(1):80-89.
9 Ruiz DR. Clinical oral health care for newborn, infant and toddler. In: Andrade DJC, Ruiz DR, Groisman S, Coordinators. Promotion of maternal and child oral health. [ebook on the Internet]. São Paulo; 2022. 195 p. Available from: http://www.diferencas.net/. ISBN 9798428370911
10 Merglova V, Hauer L, Broukal Z, Dort J, Koberova Ivancakova R. General and oral health status of preterm one-year-old very low and extremely low birthweight infants (a cross - sectional study). Biomed Pap Med Fac Univ Palacky Olomouc Czech Repub. 2021 Jun;165(2):209-215
11 Garg A, Kumar G, Goswami M, Kumar D, Mishra D. Evaluation of eruption of deciduous teeth among infants born after low risk pregnancy compared to infants diagnosed with Intra Uterine Growth Restriction. J Oral Biol Craniofac Res. 2021 Oct-Dec;11(4):638-642.
12 Žemgulytė S, Vasiliauskienė I, Slabšinskienė E, Sandūnaitė K, Narbutaitė J. Influence of preterm birth for child's oral health status. Stomatologija. 2019;21(4):107-112.
13 Guedes KM, Guimarães AM, Bastos Ade S, Salviano KG, Sales NJ, Almeida ML, Gurgel RQ. Stomatognathic evaluation at five years of age in children born premature and at term. BMC Pediatr. 2015 Mar 29;15:27.
14 Greene Z, O'Donnell CP, Walshe M. Oral stimulation for promoting oral feeding in preterm infants. Cochrane Database Syst Rev. 2016 Sep 20;9(9):CD009720.
15 Hummel P, Fortado D. Impacting infant head shapes. Adv Neonatal Care. 2005 Dec;5(6):329-40.
16 Bensi C, Costacurta M, Belli S, Paradiso D, Docimo R. Relationship between preterm birth and developmental defects of enamel: A systematic review and meta-analysis. Int J Paediatr Dent. 2020 Nov;30(6):676-686.
17 Costa FS, Silveira ER, Pinto GS, Nascimento GG, Thomson WM, Demarco FF. Developmental defects of enamel and dental caries in the primary dentition: A systematic review and meta-analysis. J Dent. 2017 May;60:1-7.
18 Maaniitty E, Vahlberg T, Lüthje P, Rautava P, Svedström-Oristo AL. Malocclusions in primary and early mixed dentition in very preterm children. Acta Odontol Scand. 2020 Jan;78(1):52-56.
19 Objois C, Gebeile-Chauty S. Is premature birth an orthodontic risk factor? A controlled epidemiological clinical study. Int Orthod. 2019 Sep;17(3):544-553.
20 Hohoff A, Rabe H, Ehmer U, Harms E. Palatal development of preterm and low birthweight infants compared to term infants -- What do we know? Part 3: discussion and conclusion. Head Face Med. 2005 Nov 2;1:10. doi: 10.1186/1746-160X-1-10. PMID: 16270912; PMCID: PMC1298320.