Plötslig spädbarnsdöd (sudden infant death syndrome, SIDS) är en mycket dramatisk händelse för de drabbade familjerna. Ett spädbarn som fram tills dess varit helt friskt avlider plötsligt utan förvarning. Särskilt utsatta är spädbarn mellan 2 och 4 månader som oftast avlider under sömnen. Studier från de senaste decennierna har identifierat sömn i magläge, för hög värme och nikotinexponering som riskfaktorer, men vad som slutligen orsakar dödsfallet är ännu inte känt. Många forskare utgår från att det autonoma nervsystemet (som styr organfunktioner) spelar en avgörande roll och att barnet slutligen dör på grund av hjärt- och kärlsystemet upphör att fungera.
Flera vetenskapliga studier under de senaste åren har kunnat visa på att en lugnande napp kan minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Dock har sambandet (ännu) inte klarlagts. Förklaringar som anges som möjliga är bl.a. att luftvägarna hålls mera öppna, att munhålan bättre befrias från smittämnen och en större reaktionsförmåga i hotande situationer. Men några vetenskapliga belägg för detta finns ännu inte. Därför fortsätter det internationella forskarsamfundet sitt arbete för att fastställa hur det kommer sig att nappar kan ha en förebyggande inverkan på plötslig spädbarnsdöd.
En ny studie som har publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Sleep Medicine har undersökt sambandet mellan nappanvändning och hjärt- och kärlsystemets reglering. I studien undersöktes spädbarn med och utan napp tre gånger under de första sex levnadsmånaderna i ett sovlaboratorium (vid 2–3 veckors, 2–3 månads och 5-6 månads ålder). Spädbarnen fick sova både på rygg och mage för att fastställa om eventuella skillnader i sovläget har någon inverkan. Utöver många andra parametrar som hjärnans elektriska aktivitet (EEG), andning och syreförsörjning registrerades även olika parametrar för hjärt- och kärlsystemet kontinuerligt (bl.a. puls och blodtryck). Därefter jämfördes båda gruppernas (barn med och utan napp) resultat statistiskt.
Därvid visade det sig att spädbarnen som använde napp vid 2–3 veckors och 5–6 månads ålder hade ett högre blodtryck i magläge under den tid de inte sög på sin napp. Vidare visade det sig att barnen som var 2–4 veckor gamla hade en ökad HRV (Heart rate variability) (= pulsfrekvensens variabilitet). Även nappsugning ledde till en ökad skillnad i HRV och samtidigt till en ökad blodtrycksvariabilitet, bägge bedöms som ökad sympatisk aktivitet.
Denna undersökning visade för första gången att en lugnande napp inverkar på autonoma funktioner. En ökad sympatisk aktivitet kan ses som en beredskap att hantera hotfulla situationer i en "fight and flight"-reaktions mening. Även om den naturligtvis inte räcker med en studie för att förklara nappens funktionsmekanism, bör den dock inspirera till mer forskning inom området.
Risken för plötslig spädbarnsdöd kan minskas påtagligt om barnen sover på rygg under de första levnadsmånaderna, om barnet ammas, är lagom varmt och skyddas mot nikotinexponering. Utöver detta har flera studier påvisat nappens skyddande effekt. Därför rekommenderas nappanvändning av flera expertorganisationer (bland andra American Academy of Pediatrics).