Scientific Article

Användning av napp och plötslig spädbarnsdöd

Intervju med  Dr. Alejandro Jenik, MD


Intervju med Dr. Alejandro Jenik om hans nyligen publicerade artikel ”Pacifier Use and SIDS” i boken ”Investigation of Sudden Infant Death Syndrome”, sammanställd av Marta C. Cohen, Irene B. Scheimberg, J. Bruce Beckwith och Fern R. Hauck.

Kan du kort förklara plötslig spädbarnsdöd?

Jenik: Plötslig spädbarnsdöd (Sudden Infant Death Syndrome, SIDS) är en term som används för att beskriva plötsliga och oväntade dödsfall hos spädbarn (Sudden, Unexpected Death of Infants, SUDI) där efterföljande undersökningar (obduktion, granskning av omständigheterna kring dödsfallet, klinisk bakgrund) inte kan visa på en definitiv dödsorsak. Plötslig spädbarnsdöd är en uteslutningsdiagnos. Andra orsaker till SUDI måste tas i beaktande och uteslutas innan SIDS kan konstateras. Bland dessa är dödlig barnmisshandel och metabolisk och genetisk sjukdom särskilt viktiga eftersom de kan ha betydelse för andra barn i familjen.  

Vilka faktorer ökar risken för SIDS?

Det finns ett flertal risker som genomgående har definierats som oberoende faktorer. Dessa är bland annat sen eller ingen mödravård, förtidig födsel och/eller låg födelsevikt, att mamman rökt under graviditeten, att barnet sovit liggande på mage, att barnet sovit i föräldrarnas säng samt under vissa omständigheter att föräldrarna rökt, druckit alkohol eller använt droger eller att barnet sovit intill en vuxen i en soffa. Spädbarn som vanligtvis sover på rygg men som sedan placeras på mage för t.ex. en tupplur är utsatta för en mycket stor risk för SUDI. Det finns en ökad risk för SUDI som hör samman med olyckliga sociala omständigheter och som inte har att göra med att mamman rökt, barnet sovit på mage eller födelsevikt.

Behöver mammor vara oroliga för att nappen kan påverka hur länge man ammar? Finns det några vetenskapliga bevis?

Vetenskapliga bevis bekräftar att det inte finns någon anledning för mammor att oroa sig för nappen i relation till hur länge man ammar. Väl utformade studier har visat att det inte är någon skillnad på resultatet av amning och olika typer av nappanvändning bland förtidigt födda och friska nyfödda efter 15 dagars ålder (hos sjukhus som ingår i Baby Friendly Hospital Initiative, BFHI).  Dessa resultat tyder starkt på att användning av napp är en indikator på men inte en orsak till amningssvårigheter eller kortare amningstid. Vår forskargrupp har visat att om nappen erbjuds när amningen är väletablerad har den ingen effekt på amningens varaktighet.1  Vi vet emellertid inte vad som händer om nappen erbjuds under de första dagarna i livet eftersom det inte har genomförts några väl utformade studier som kan ge relevant information om detta.

Hur många barn drabbas av plötslig spädbarnsdöd varje år världen över? Finns det någon skillnad mellan utvecklingsländer och industrialiserade länder?

De senaste SIDS-siffrorna varierar bland höginkomstländer (2012–2014) från 0,05 dödsfall per 1 000 födslar i Sverige till 0,39 per 1 000 födslar i USA. Den senare siffran kan tillskrivas en hög grad av sårbarhet i barndomen.
Hög grad av SIDS och SUDI förekommer fortfarande bland vissa etniska grupper kopplade till fattigdom och diskriminering (afroamerikaner, ursprungsbefolkningen i USA och Kanada, maorier i Nya Zeeland, aboriginer i Australien och låginkomsttagare i Storbritannien). Det finns en underrapportering och en brist på litteratur om SIDS bland utvecklingsländer och jag är säker på att sorg och skuldkänslor spelar en roll här.

Källa: Sudden Infant and Early Childhood Death: The Past, the Present and the Future. Duncan JR, Byard RW, editors.Adelaide (AU): University of Adelaide Press

Tidigare har WHO aktivt avrått från att ammande spädbarn använder nappar. Detta ställningstagande reviderades i april 2018 till ”att ge råd till mödrar angående användning av och risker med nappflaskor och nappar” istället för att avråda dem från att använda dem. Tror du att detta har påverkat sjukvårdspersonalens inställning till nappar?

Den här ändringen utgör ett paradigmskifte som gör att familjer kan fatta informerade beslut om att använda eller inte använda napp. Det banar väg för läkare, sjuksköterskor och vårdpersonal i allmänhet att fortsätta stödja amning utan att behöva undvika en lämplig rekommendation om att använda napp när bebisen ska sova; en åtgärd som tydligt har visat sig minska risken för SIDS.

Varför bestämde sig Cambridge University Press nyligen för att publicera ”Investigation of Sudden Infant Death Syndrome”? Vilken är målgruppen för den här vetenskapliga boken?

I den här boken ingår komponenter i undersökningen av SUDI och SIDS som andra publikationer, däribland nuvarande standarder för polisundersökningar och obduktioner, inte tar hänsyn till. Alla aspekter av undersökningen, hembesöket, den medicinska bakgrunden och obduktionen ingår. Boken har skrivits av experter från flera discipliner och är en viktig guide med tydliga tabeller och diagram som presenterar de senaste rönen för barn- och allmänpatologer, barnläkare, rättsmedicinska läkare och alla andra som är inblandade i undersökningar av plötsliga dödsfall bland spädbarn.

Beskriv kort hur en napp kan minska risken för SIDS.

Det finns flera mekanismer som kan bidra till att nappar minskar risken för SIDS. De förbättrar den autonoma kontrollen och förhindrar att spädbarnet rullar över till magläge. Dessutom har nappens yttre handtag en gynnsam påverkan på spädbarnets sovmiljö. Nappen bidrar också till att hålla de övre luftvägarna fria, ökar blodtrycket under sömnen, ökar ”lättväckthet” (omtvistat) och medför en framåtrörelse av underkäken.

Dr. Alejandro Jenik, MD

barnläkare

Dr Alejandro Jenik MD, chef för neonatalavdelningen på Italiano-sjukhuset i Buenos Aires (Argentina

1Jenik A.G., Vain N.E., Gorestein A.N., Jacobi, N.E.: Does the Recommendation to Use a Pacifier Influcnece the Prevalence of Breastfeeding? The Journal of Pediatrics 2009