Vegansk kost, särskilt under graviditeten och amningsperioden, är ett omdiskuterat ämne bland experterna. Det skapar också osäkerhet hos gravida och ammande mödrar. Forskare arbetar intensivt inom detta område för att kunna skapa mer klarhet. Med denna artikel önskar jag som vegansk dietist och nutritionist bena ut de särskilda behoven av näringsämnen samt utmaningarna i rådgivningen till gravida och ammande mödrar som är veganer. Samtidigt redogör jag för var vetenskapen står idag.
I min arbetsvardag möter jag ofta scenarier som detta: Gravida kvinnor som sedan flera år tillbaka äter veganskt bemöts ofta med kritik för sin kost av medicinsk personal. De får rådet att äta en blandad kost eller åtminstone vegetariskt, eftersom det bara är så som de kan få i sig alla viktiga näringsämnen. En känsla av osäkerhet och oro skapas hos de blivande mammorna, eftersom de känner sig missförstådda och avvisade samtidigt som de inte vill skada sitt barn. Resultatet är att det mot sin egen övertygelse att äta ost igen eller utan att först rådgöra med en expert äta kosttillskott som inte passar deras behov. På så sätt ökar risken för näringsbrist som hade kunnat undvikas genom adekvat upplysning. Situationer som denna visar tydligt att det krävs mer vetenskapligt baserad information för att kunna bistå kvinnor som äter veganskt under känsliga faser i livet.
Med kunskapen om att en välplanerad vegansk kost med fokus på de viktiga näringsämnena är möjlig under de känsliga faserna i livet kan vi skapa ett underlag för rådgivning till dessa grupper av individer. Som viktiga räknas protein, vitamin D, omega-3-fettsyror (framför allt eikosapentaensyra och dokosahexaensyra), kalcium, järn, zink, vitamin B2, vitamin B12, jod och selen. Vitamin B12 är det kritiska näringsämnet i den veganska kosten eftersom det bildas av mikroorganismer och endast förekommer i nämnvärda mängder i animaliska livsmedel. Vitamin B12 är avgörande för celldelningen och blodbildningen samt för att upprätthålla ett friskt nervsystem. Brist på vitamin B12 kan leda till neuralrörsdefekter, havandeskapsförgiftning och neurologiska skador hos barnet under graviditeten och amningsperioden. Därför krävs tillförlitlig och korrekt komplettering via kosttillskott. 2 ÖGKJ rekommenderar gravida och ammande kvinnor 50–100 mikrogram vitamin B12 dagligen som tillskott.5
Det gäller att hitta ett sätt att respektera de beslut som gravida och ammande kvinnor som lever veganskt har tagit och att bistå dem med kunskap, så att inga näringsbrister uppstår hos mamma och barn. Här underlättar det att arbeta tvärvetenskapligt och hänvisa kvinnorna till kostexperter så att passande livsmedelsurval, viktiga näringsämnen samt nödvändiga kosttillskott kan diskuteras i samförstånd med den behandlande läkaren.
Frågan är nämligen inte om utan hur en vegansk kost kan utformas så att den täcker var och ens behov under de känsliga faserna i livet. På så sätt kan vi som medicinsk expertis tillsammans säkerställa att felaktig information och näringsbrist kan undvikas och att kvinnor som väljer en vegansk kost även i dessa speciella faser i livet kan få riktad information och bästa möjliga råd.
1AND (2016): Vesanto M, Craig W, Levin S. Position of the Academy of Nutrition and Dietetics: Vegetarian Diets. Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics 2016; 116 (12): 1970- 1980. doi: 10.1016/j.jand.2016.09.025
2Keller M, Gätjen E. (2017): Vegane Ernährung. Schwangerschaft, Stillzeit und Beikost. [Vegan diet. Pregnancy, lactation and complementary feeding] Stuttgart: Eugen Ulmer Verlag
3German research institute for plant-based nutrition (IFPE): "Pregnant Veggie Study – Studie zur veganen Ernährung bei Schwangeren in Deutschland" [Pregnant Veggie Study – Study of vegan diet among pregnant women in Germany] at: https://ifpe-giessen.de/preggie-studie/ (accessed 5/9/2023)
4DGE (2016): Richter M, Boeing H, Grünewald-Funk D, Heseker H, Kroke A, Leschik Bonnet E, Oberritter H, Strohm D, Watzl B. Vegan diet. Position of the German Nutrition Society (DGE). Nutrition review 63(04): 92–102.
5ÖGKJ (2018): Plank R. Nutrition Commission of the Austrian Society for Pediatrics and Adolescent Medicine. Safety and risks of vegetarian and vegan diets during pregnancy, lactation, and the early years. Monatsschrift Kinderheilkunde 2018; doi: 10.1007/ s00112-018-0554-7.
6DGE (2020): Richter M, Kroke A, Grünewald-Funk D, Heseker H, Vir- mani K, Watzl B. Ergänzung der Position der Deutschen Gesellschaft für Ernährung e. V. zur veganen Ernährung hinsichtlich Bevölkerungsgruppen mit besonderem Anspruch an die Nährstoffversorgung. [Addendum to the position of the German Nutrition Society on vegan nutrition with regard to population groups with special nutritional requirements] Nutrition review 2020; 5th special issue: 64-72.
7Amit M. (2010), Vegetarian diets in children and adolescents. Paediatr Child Health. 2010 May;15(5):303-14.
8Phillips, F. (2005), Vegetarian nutrition. Nutrition Bulletin, 30: 132-167. https://doi.org/10.1111/j.1467-3010.2005.00467.x
9American Dietetic Association; Dietitians of Canada. Position of the American Dietetic Association and Dietitians of Canada: Vegetarian diets. J Am Diet Assoc. 2003 Jun;103(6):748-65. doi: 10.1053/jada.2003.50142.