Enligt DGKJ1 och Österrikes offentliga sjukvårdsportal2 anses ett barn vara kolikbarn när det gråter mer än tre dagar per vecka i mer än tre veckor i mer än tre timmar per dag. Barnet gråter plötsligt utan uppenbar orsak, vilket börjar när det är runt två veckor gammalt. Det upphör ofta att gråta när det är närmar sig fyra månader. En del kolikbarn gråter emellertid intensivt även när det är sex eller upp till nio månaders ålder. Bebisen är otröstlig, visar symtom som knutna händer, uppdragna ben, rött ansikte, hård buk och/eller gaser.
Man kan ofta läsa att orsaken inte är helt utredd, men där har kunskapsläget ändrats på senare år. Det är viktigt att understryka att inte alla gråtande bebisar nödvändigtvis har regleringssvårigheter. Det innebär att bebisar har svårt att kunna kontrollera och anpassa sitt beteende på ett bra sätt till olika situationer, vilket yttrar sig som oproportionerlig gråt, sömnstörningar eller matproblem. Från pre- och perinatalpsykologin, födelsepsykologin och epigenetiken vet vi att oproportionerlig gråt hos bebisar kan hänföras till bearbetning av upplevelser. Dessutom är nervsystemet hos bebisar som upplevde mycket stress under graviditeten eller vars födelse var traumatisk väldigt belastat. Normalt sett reglerar sig bebisar redan i livmodern. De suger på tummen, undviker nålen vid fostervattenprov och har ytterligare ett antal möjligheter att skydda sig. Enligt polyvagalteorin3 kan bebisen få ett konstant överskott av kortisol om mamman ofta avviker från området ”normal upprördhet”4 (Window of Tolerance, Dan Siegel) under graviditeten. Detta kan inverka negativt på inte enbart bebisens hjärnstruktur, utan även det centrala nervsystemet. Efter födseln är bebisen särskilt känslig för starka känslor och behöver bearbeta sina pre- och perinatala erfarenheter. Bebisen behöver ökat stöd från föräldrarna jämfört med andra bebisar vars graviditet och födsel var förknippade med mindre stress och interventioner.
Eftersom bebisar redan från start bara kan kommunicera genom att gråta eller skrika jämte den icke-verbala kommunikationen, gråter stressade bebisar mer än andra.
Problem uppstår emellertid också om detta medför förändringar i amygdala, som ansvarar för bearbetningen av känslor och stress.
Några pionjärer5 har arbetat hårt med att utröna vilka erfarenheter bebisar gör redan i livmodern och vid födseln. Denna kunskap ger en bättre förståelse för sammanhangen mellan bebisens erfarenheter och dess gråtbeteende.
G. Hidas och J. Raffai har upptäckt att användning av anknytningsanalys under graviditet leder till att färre bebisar blir kolikbarn6 . Denna positiva effekt kan förklaras genom att anknytningsanalysen bidrar till att minska barnets belastning under graviditeten och födseln.
Dessutom möjliggör den en mer intuitiv kommunikation mellan mamma och bebis, vilket gör att mamman lättare förstår sitt barn. Det i sin tur leder till att bebisen behöver gråta mindre för att bli ”förstådd” av mamman.
Kolikbarn är ofta resultatet av graviditets- och födelsepåfrestningar som barnets nervsystem inte har klarat av att hantera och som visar sig genom gråt. ”Med anknytningsanalysen gråter bebisar efter födseln oftast mindre än 20 minuter per dag – ett tydligt bevis för lägre födelsepåfrestningar ”, skriver dr Gerhard Schroth, i en introduktion till anknytningsanalysen enligt Jenö Raffai.
Även den andra föräldern kan bidra positivt till anknytningen under graviditeten. Här kommer några förslag:
Som första kontaktperson för föräldrarna är det viktigt att ha remitteringsställen och ett nätverk dit föräldrarna kan hänvisas. Dessa remitteringsställen kan vara kolikteam13 , kraniosakralterapeuter, babyterapirådgivare14 , anknytningsanalytiker15 , barnmorskor med specialistutbildningar och annan sjukvårdspersonal/andra sjukvårdsställen. Ett väl fungerande nätverk underlättar tillgången till de nödvändiga resurserna för föräldrarna.
1https://www.dgkj.de/eltern/dgkj-elterninformationen/elterninfo-schreibaby#:~:text=Man%20spricht%20von%20einem%20Schreibaby,nur%20als%20grober%20Richtwert%20dienen (åtkomst: 2023-08-09)
2 https://www.gesundheit.gv.at/leben/eltern/nach-der-geburt/schreibaby.html (åtkomst: 2023-08-09)
3Porges, S.W.(2021). Die Polyvagal-Theorie und die Suche nach Sicherheit. (Polyvagalteorin och sökandet efter säkerhet.) Traumabehandlung, soziales Engagement und Bindung. (Traumavård, socialt engagemang och anknytning.) Gespräche und Reflexionen zur Polyvagal-Theorie. (Samtal och reflektioner kring polyvagalteori.) Probst. G.P.Verlag.
4https://www.attachment-and-trauma-treatment-centre-for-healing.com/blogs/understanding-and-working-with-the-window-of-tolerance (åtkomst: 2023-08-09)
5Otto Rank (”Das Trauma der Geburt” (Traumat i samband med födseln)), Karlton Terry (”Vom Schreien zum Schmusen, Vom Weinen zur Wonne” (Från skrik till mys, från gråt till glädje)), Ray Castellino (”WombSurround Workshops”), William Emerson, Christian Rittelmeyer (”Frühe Erfahrungen des Kindes, Seele des Kindes vor, während und nach der Geburt” (Barnets tidiga upplevelser, barnets själ före, under och efter födseln)), György Hidas och Jenö Raffai (utvecklare av stöd kring anknytningsanalys innan födseln), David B. Chamberlain, et al.
6https://www.schroth-apv.com/Bilder/BindungsAnalyse_dt_schroth-apv.pdf (åtkomst: 2023-08-08)
7https://www.who.int/teams/mental-health-and-substance-use/promotion-prevention/maternal-mental-health (åtkomst 2023-08-05)
8Görtz-Schroth, A. Fortschritte in Schwangerschaft und Geburt durch Bindungsanalyse (sid. 10–17) (Framsteg inom anknytningsanalys under graviditet och födelse)
9https://www.efcni.org/wp-content/uploads/2018/03/german_translation_of_benchmarking_report.pdf (åtkomst: 2023-08-09)
10Blazy, H. (2022). Bindung im und Trennung vom ersten Zuhause (Bindning till och separation från det första hemmet), (sid. 10–17). Mattes Verlag.
11 (Einführung in die Bindungsanalyse (Introduktion till anknytningsanalys) . Homepage Dr. Schroth 31210 rev.) (schroth-apv.com) (åtkomst: 2023-08-08)
12VRANNI: Frågor: V (Vorteile, fördelar): Vilka fördelar har åtgärden? R (Risiken, risker): Vilka eventuella risker/konsekvenser finns? A (Alternativen, alternativ): Finns alternativ? Om ja, vilka? Vilka risker/konsekvenser har de? N (Notfall, nödläge): Vad kan hända om vi inte gör något? N (Nichtstun, göra inget): Gäller det ett nödläge? Hur snabbt måste beslutet fattas? I (Intuition, intuition): Vad säger magkänslan oss?
13https://www.familienhandbuch.de/unterstuetzungsangebote/beratung/schreiambulanzen.php, https://www.elternsein.info/suche-schreiambulanzen/, https://www.gesundheit.gv.at/leben/eltern/nach-der-geburt/schreiambulanz.html, (åtkomst: 2023-08-08)
14www.kelaridis.at (åtkomst: 2023-08-08)
15https://www.ippe.at/babytherapy/ (åtkomst: 2023-08-08)