Mother breastfeeds her baby and affectionately holds its head

Study Summary

Faktorer som är förknippade med att påbörja och fortsätta amning

En metaanalys


Factors Associated with Breastfeeding Initiation and Continuation: A Meta-Analysis

Sarah S. Cohen PhD, Dominik D. Alexander, PhD, Nancy F. Krebs, MD, Bridget E. Young PhD, CLC, Michael D. Cabana, MD MPH, Peter Erdmann, PhD, Nicholas P. Hays, PhD, Carla P. Bezold, ScD, Elizabeth Levin-Sparenberg, PhD, Marco Turini, PhD, and Jose M. Saveedra, MD

J Pediatr. 2018 Dec; 203:190-196

Slutsats

Syftet med denna metaanalys var att utforska konsistenta resultat för bestämda perinatala identifierbara faktorer i samband med att påbörja och fortsätta att amma. De ska bidra till att utveckla riktade interventioner för att upplysa om och stödja en lyckad amning och därmed gynna amningsfrekvensen.

Bakgrund

Amning ses som den bästa formen av näringsintag för spädbarn. Helamning under bebisens sex första månader samt fortsatt amning fram till 1-årsdagen ges om en allmän rekommendation. Men amningsfrekvensen sjunker kraftigt ofta redan kort efter förlossningen. I USA ammades runt 81 % av spädbarnen efter födseln 2013, vid tre månaders ålder sjönk andelen till 44 %.1 Mellan 2007 och 2014 var det bara ungefär 36 % av spädbarnen som helammades från födseln till den sjätte levnadsmånaden.2 I denna metaanalys identifierades faktorer som kan gynna initieringen och upprätthållandet av amningen.

Metoder

En första genomgång av litteraturen gjordes för att identifiera kännetecken som undersöktes vad gäller tidig amning. Här valde man framför allt ut faktorer som kunde identifieras under den perinatala perioden och följas upp genom förlossningshistoriken och/eller under den tidiga amningstiden. Man tog inte hänsyn till postnatala förändringar som gällde familjära, sociala eller yrkesmässiga händelser. Sökningen gjordes mellan januari och maj 2015 och omfattade runt 2 600 titlar och sammanfattningar samt 183 avhandlingar. Efter utvärderingen identifierades totalt 6 påverkansfaktorer för en fullständigt systematisk, kvantitativ utvärdering:

  1. om mamman rökte
  2. förlossningstyp: vaginalt eller kejsarsnitt
  3. paritet (förstföderska eller omföderska)
  4. separation av spädbarn och mamma (betecknat som dyad)
  5. mammans utbildningsnivå
  6. information om amning

Viktiga resultat

  • Rökande mammor ammade mer sällan resp. inte lika länge som icke-rökande mammor.
  • Vaginalt förlösta barn ammades oftare helt och fortsatt än barn som föddes med kejsarsnitt.
  • Ju fler barn mamman redan hade fött, desto oftare helammades barnen resp. fortsatte att ammas efter 6 månader.
  • Tidig hud mot hud-kontakt hade en positiv effekt på amningen.
  • En högre utbildningsnivå hos mammorna ökade sannolikheten att påbörja och fortsätta amma.
  • Information om amning identifierades med en högre amningsnivå än om ingen information gavs.

MAM Service

Hela studien hittar du på: mambaby.com/professionals

1Avdelningen för kost och fetma National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion Centers for Disease Control and Prevention PA. Amning – National Immunziation Survey (NIS). https://www.cdc.gov/breastfeeding/data/nis/index.htm, åtkomst den 18 november 2016.
2Världshälsoorganisationen. Infant and young child feeding. https://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs342/en/, åtkomst den 18 november 2016