Breastfeeding in the 21st century: epidemiology, mechanisms and lifelong effects on the breastfed baby
Under de senaste tre decennierna har evidensen för amningens fördelar för mammor och barn ökat markant. I denna artikel går man igenom nuvarande och tidigare mönster och trender för amning i länder runt om i världen och rapporterar om de (positiva) effekter som amningen har på mammor och barn. Amning, enligt en av de viktigaste resultaten från denna undersökning, kan rädda liv. Det gäller både mammorna och deras barn. Dessutom minskar risken för sjukdomar och infektioner under spädbarnsåren samt för diabetes typ 2 senare i livet hos barn som ammas. Det gäller både länder med höga och med medelhöga och låga inkomster.
Man undersökte de kort- och långfristiga effekterna av amning hos bebisar och mammor i en långtidsstudie. Dessutom gick man igenom 28 systematiska granskningar och meta-analyser, där 22 kunde utvärderas i detta arbete.
1Häggkvist AP et al. Prevalence of breast-feeding in the Norwegian Mother and Child Cohort Study and health service-related correlates of cessation of full breast-feeding. Public Health Nutr 2010; 13: 2076–86.
2Collaborative Group on Hormonal Factors in Breast Cancer. Breast cancer and breastfeeding: collaborative reanalysis of individual data from 47 epidemiological studies in 30 countries, including 50 302 women with breast cancer and 96973 women without the disease. Lancet 2002; 360: 187–95.
3Tham R, Bowatte G, Dharmage SC, et al. Breastfeeding and the risk of dental caries: a systematic review and meta-analysis. ActaPaediatr Suppl 2015; 104: 62–84.