Allergiska sjukdomar räknas till de vanligaste kroniska sjukdomarna under barn- och ungdomsåren.
Enligt resultaten från undersökningen av barns och ungdomars hälsa som gjorts av Robert Koch-institutet är 4,7 % av barn och ungdomar i åldrarna 0–17 år drabbade av astma, 10,7 % av allergisk rinit och 13,2 % av atopiskt eksem.
Eksemen försvinner oftast i småbarnsåldern och barnet utvecklar en tolerans mot det födoämne som orsakar allergin. I ett senare skede manifesteras däremot ofta en inandningsallergi, som yttrar sig som allergisk rinit eller astma (bild 2).
Det finns olika risker för att en sådan sjukdom ska manifesteras, och här bör man främst nämna ärftligheten. Barn, vars båda föräldrar lider av samma allergiska sjukdom (t.ex. hösnuva), löper upp till 80 % risk att också insjukna i hösnuva. Kosten ses som ytterligare en särskild riskfaktor om barnet inte kan ammas tillräckligt eller inte alls. Spädbarnsmat baserad på animaliskt eller vegetabiliskt protein (t.ex. komjölk, getmjölk, sojamjölk) innebär en ökad risk. Andra riskfaktorer hittar man i miljöpåverkan (t.ex. passiv rökning, skadliga utsläpp orsakade av vägtrafik osv.).
Figure 1: Child with atopic eczemia
Eczema often recedes in early childhood and children develop tolerances to food allergies. In return, an inhalation allergy often manifests later as allergic rhinitis or asthma (fig. 2). There are various risks for this type of condition to manifest, genetics being the primary risk factor. Children, whose parents both have the same allergic condition (e.g. hay fever), have up to an 80% risk of developing hay fever themselves. The type of nutrition is seen as another specific risk factor, if a baby is not able to breastfeed either sufficiently or at all. Formula containing animal or plant protein (e.g. cow's milk, goats milk, soy milk) increases the risk. Environmental pollution is seen as another risk factor (e.g. passive smoking, noxious vehicle emissions, etc.).
Tarmflorans sammansättning tillskrivs en särskild betydelse när det gäller uppkomsten av atopi, och här verkar förlossningssättet (vaginalt eller kejsarsnitt) spela en viktig roll. Tarmflorans sammansättning hos barnet präglas under förlossningen. Här löper barn som förlösts med kejsarsnitt och därmed utsatts för en förhöjd dos av sjukhusbakterier en högre risk för atopi än barn som kommer till världen vaginalt och vars tarmflora präglas av mammans bakterier.
Även en tidig exponering för inandningsbara bakterier verkar påverka den senare utvecklingen av atopi och astma. Det spelar därför roll om barnen växer upp på en bondgård med tillhörande bakterieexponering, eller om de växer upp utanför landsbygden.
Figure 2: modified according to Graß and Wahn
Att förebygga allergiska sjukdomar är högt prioriterat. Detta på grund av det höga antalet allergiska sjukdomar som uppstår redan under barndomen och som sedan ökar i vuxen ålder och leder till fysiska och psykiska begränsningar och höga sjukvårdskostnader
De här atopiförebyggande rekommendationerna gäller för barn med förhöjd risk för atopi, eftersom de underliggande studierna har genomförts på barn med förhöjd allergirisk. Man diskuterar nu om inte de här rekommendationerna även borde gälla för barn utan förhöjd allergirisk.
Latexallergi har tills för några år sedan varit ett kapitel för sig när det gäller allergiska sjukdomar. De barn som drabbades av sådan latexallergi var framför allt sådana som behövt opereras redan som spädbarn eller småbarn (t.ex. barn med ryggmärgsbråck). Den tidiga kontakten med latexmaterial i samband med operation ledde i dessa fall till en sensibilisering mot latex. Sedan man började tillämpa ”latexfria” operationer uppkommer praktiskt taget inga fler sådana fall.
I samband med det här diskuterade man också om nappar med latexinnehåll kunde främja latexallergi. Enligt den litteratur som finns i ämnet och den kliniska erfarenhet man gjort de senaste decennierna finns det inga belägg för att nappar som innehåller latex skulle främja latexallergi.